När jag gjorde en lista på saker jag funderar på att agitera emot med ståupp så blev det en reaktion på bloggstereotyperna (Föräldertillbloggaren, 14 år och gravidbloggaren, modebloggaren, humorbloggaren osv) och en besökare undrade vad man egentligen får skriva om. Här kommer min reflektion. Vad får man skriva om?

Allt! Vad jag gärna läser är just personliga bloggar där man skriver om ett eller flera specialintressen. Men för att stolpa upp varför dessa stereotyper hamnat i en lista på sådant jag planerar att skriva ståupp om så kan jag börja med att dessa stereotyper är extremt vanliga så om man startar en sådan blogg till så tillför man inte så mycket. 

Ett välkommet tillskott till förälder-till-kategorin är mamma-till-anorektiker. Den vanliga föräldrabloggen är ett hopkok av gulliga inlägg om söt bebis och förälderns brist på egen personlighet. (Jag har barn, alltså finns jag).  Anorektikerns mamma däremot blottar dramatiken bakom något som få vågar tala om öppet. Risken är dock att mamma-till-sjukt-barn-bloggar mynnar ut i en Münchausen by proxy-epedemi.

Modebloggarna... Tja, allt de flesta av dem gör är att skriva om mode som redan kommit. De har ingen egen stil för det mesta och kryddar bloggen frekvent med sina senaste fyllor.

De humorbloggar jag framförallt tänker på här är de som enbart består av material som utan bearbetning klippt och klistrats ifrån andra sajter. Vem är du egentligen? David Batra?

Framför allt så är det fenomenet att en typ av nisch-blogg startars och sedan apar en hel hög efter som skapar motviljan mot nischen. Kommer ni ihåg sluta-röka-bloggarna? Jag har nu börjat röka och funderar på att starta en börja-röka-blogg på ren djävla trotts.

Alla får naturligtvis skriva om vad de vill. Men bara för att jag tycker att de får det så betyder ju inte det att jag kommer gilla det de skriver.

 

simplysandy

26 februari 2011 12:55

Oj den här bloggen måste jag nog följa:) Är det ok om jag länkar dej på min?

http://www.simplysandy.bloggplatsen.se

Kim Österberg

26 februari 2011 13:04

Du får gärna länka till min blogg. Isf får jag lov att länka tillbaka.
/Kim

 

simplysandy

26 februari 2011 22:45

Oh det skulle va en ära, men ta gärna en titt först o kolla om det är nåt du tycker är värt att länka.

http://www.simplysandy.bloggplatsen.se

Kim Österberg

27 februari 2011 17:34

Sagt och gjort.
/Kim

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag ska upp på en ståuppscen igen 3/10. Det känns som det kommer vara ett uppträdande för att känna efter om jag är redo att börja igen. Just nu funderar jag på hur mycket av mitt material från före utbrändheten jag kan fortsätta med. Nu är det bara ...

Jag känner att jag börjar närma mig något. Mig själv. Efter många turer i mitt liv har jag tappat en del av mig själv. Den kreativa sidan. De senaste åren har jag hållit igång den på sparlåga i form av olika pyssel med mera. Hobbies kan vi säga. Inna...

Poetry slam kan vara något för mig. Eller, jag vet inte. Det är i alla fall ett utlopp för min kreativitet. Det är inte särskilt troligt att jag vinner en deltävling ens i SM men jag får iaf stå på en scen och framföra något. Den här, öhm, dikten har...

Funderar på en del saker. Hm. En hel del ändå. Måste sålla. SÅ. Det jag funderar på just nu är den där lilla detaljen med att jag vill börja skriva något.... Skönliterärt typ. Att sätta igång att blogga är en övning i skrivande.   Jag skriver myc...

När jag var runt trettio så funderade jag ibland på om jag skulle kunna jobba på t ex försäkringskassan eller arbetsförmedlingen. Jag kände då att jag troligen inte skulle klara det för jag är en yvig person. Visst trivs jag med givna regler att jobb...