Ok, jag gjorde ett par tester innan jag blev utbränd och kom fram till då ( med mina diagnoser i bakgrunden) att jag redan räknades som hjärntrött i jämförelse med normen. Så en utbrändhet, utmattningsdepression, påverkar mig rätt mycket.

Nu har jag jobbat mig tillbaka sedan 2017. Efter att ha sett en del andra i liknande situation genom jobbet har jag anat problematiken bara innan. Det har varit en uppförsbacke och jag är inte säker på att den är över ännu. Krönet är långt borta eller obefintligt.

Men i söndags hade jag en ovanlig dag. Jag kände mig vaken och fick saker gjorda. Det är svårt att sätta fingret på när jag upplevde det senast. iom skillsmässa och allt det för med sig så har jag haft ett stort bakslag också. Det som förvånade mig var nu att denna upplevelse fortsatte på måndagen och tisdagen. (i dag.)

Du lär dig snabbt att inte lita på dig själv i detta läge och mycket riktigt, idag upplevde jag att jag glömde ord mm. En signal om att hjärnan var trött. Det svåra i det här läget är att jag kände mig vaken. Naturligtvis försöker jag hitta en förklaring.

Det kan vara så att när jag upplevde vakenhet och energi så var det verkligt, en stor del av min hjärna hängde med, men någon del är inte med ännu. Den delen drog i nödbromsen.

Så eftermiddagen har jag tagit det lugnt i arbetet och på fritiden för att inte ramla tillbaka flera steg. Det är ingen skön upplevelse att behöva anstränga sig för att lägga ihop 1+1 eller att bli förvirrad bara för att man håller inköpslistan upp och ner. Komisk men inte skön.

Det som pekar på en positivare utveckling än jag vågar hoppas på är det faktum att jag just nu sitter här och skriver den här texten. Fundera gärna på det min vän. Jag har en diagnos på autismspektrumet och kan berätta om tider jag inte fungerat som jag gör nu. Utbrändhet är ännu en sak jag kan berätta om när jag orkar. 

Om du funderat färdigt nu så har du nog också tänkt samma sak som jag. Hur många det är som har dessa upplevelser men inte ork eller förmåga att delge omvärlden om hur det är. Så vi som vacklar vid den gränsen måste ta hand om oss, inte bara för oss själva, utan även för att kunna orka sprida vårt vittnesmål.

Min hjärna ser jag som en gåva till mig när den kommer igång och gör det den ska. Tar jag hand omd en kan det vara en bra sak för flera andra.

Men just nu måste jag undersöka den upplevelse jag har haft av energi och vakenhet. Det kan vara något att ta vara på. Vad är det för omständigheter som krävs för att jag ska fungera så här bra?

Sedan kommer tankarna på alla de jag har mött i mitt arbete. Råden jag har gett och frågan, följer jag dem själv? Accepterar jag den jag är nu? Jämför jag mina prestationer med en rimlig standard? HUR SKA JAG FÅ RIMLIGA SVAR PÅ DESSA FRÅGOR NÄR JAG DUBBELARBETAR SOM MIN EGEN COACH?

Livet är fullt av frågor. Som: Vem fan är du/jag att döma?

Eller vad är energi och vakenhet egentligen? Ta inget för givet.

Jag har börjat gå nattvandring. Det är för samhället en viktig insats för det ökar antalet nyktra vuxna ute, men det jag tänker beskriva är fördelarna för dig som individ.

Du får motion. Man promenerar långa sträckor i ett tempo som faktiskt värmer upp i jämförelse med att gå ut med lilla slöa hunden. Din stegräknare kommer märka detta. Jag kan säga att trots att jag bara gjort detta en dag i veckan i fyra veckor så har min våg märkt det också.

Du får träffa människor. De andra dom nattvandrar med dig och de människor ni möter. I min grupp är det några ständiga deltagare som på olika sätt är engagerade i samhället och några andra intressanta personer. Ska man gå runt tillsammans några timmar så blir det naturligt en del prat.

Du lär dig om din ort. Man går runt och ser samhället på ett annat sätt än när man är ute på en shoppingrunda. Om du hamnar i en liknande grupp som jag så har du folk med lokalkännedom som hela tiden berättar om det man passerar. Du får samtalsämnen för framtida bruk. T ex så vet jag nu vilket som är stadens snedaste hus. Vilka affärer som har funnits och vad dom är på gång.

Summa summarum. Har du flyttat till ny ort är det ett sätt att bli mer lokal och mindre främmande för området runtom dig.

Just nu väntar jag på att se om jag blir avstängd från facebook. Mitt konto är varnat efter att jag delat bilder av katolska präster med antydningar om pedofili. Tydligen var det hets mot folkgrupp och inte kritik av ett mentalt stört system som systematiskt skyddar sexförbrytare.

Nu på morgonen hoppade jag in i en kommentarstråd om vaccinering. En kille skrev något som kan tolkas som att det var synd om vaccinmotståndarna och hävdade sedan att det inte var det han skrev. Så jag påpekade att det var det han skrivit. Hans omedelbara reaktion var att kalla mig analfabet, så, tja, jag gav igen genom att jämföra honom med landet Elbonien i Dilbert som myntade begreppet "skriva är lätt, någon dag hoppas vi kunna läsa".

Han svarade att han tröttnat på mig och att jag borde skaffa vänner. Min invändning på detta var att han kanske inte borde kalla personer för analfabeter och frågade om det blev för hög nivå för honom när jag citerade Dilbert.

Inlägget ligger i en grupp för personer med Aspegers Syndrom... Som han stavar asbergers.  Som ni säkert förstår är det svårt med humor i den gruppen och tråden var i övrigt infekterad så anmälningar av kommentarer är att vänta.

Det är här "Facebook Jail" kommer in. De släpper igenom en hel del uppenbar rasism men klämmer åt slumpmässigt där man minst anar det. När man väl blivit anmäld är det väldigt svårt att försvara sig. Jag har invänt mot flera sådana anmälningar där kontexten gått förlorad och ett tvetydigt inlägg tolkas ensidigt som det värsta. Det går bara överklaga en eller två gånger och sedan är det stopp. Det kan vara ett blogginlägg i sig. De misstolkade inläggen som anmälts och bestraffats.

För 10 år sedan blev jag avstängd i 36 timmar. Då lärde jag mig inget av vad jag gjort förutom att man inte bör ha viktiga diskussioner enbart i Messenger utan backup-lösning. För ett något för grovt skämt missade jag en bokning. Så det är läxan.

Ha backup-lösning för kommunikation om du är väldigt aktiv på facebook för facebook har inga skyldigheter mot dig. De har bara skyldigheter gentemot sina annonsörer och gapiga grupperingar.

Annonser är en intressant sak. Postade länk till en hemsida jag drev. När jag testade länken såg jag att Facebook-appen öppnade i egen webbläsare och ersatte annonserna med sina egna. DVS Det som skulle kunnat ge mig ett par ören kapades och annonsintäckterna gick till facebook. Undrar om de fortfarande gör det eller om de fick på pälsen?