När jag var runt trettio så funderade jag ibland på om jag skulle kunna jobba på t ex försäkringskassan eller arbetsförmedlingen. Jag kände då att jag troligen inte skulle klara det för jag är en yvig person. Visst trivs jag med givna regler att jobba efter men jag är också en väldigt impulsiv människa med svårigheter att bara vara tyst och passa in. Det är ingen större hemlighet att jag ständigt kommer med opassande kommentarer t ex.

När jag var närmre fyrtio så var jag i en situation när jag verkligen ville söka nytt arbete. Bland annat för att kunna flytta till kärleken. Ett av alla jobb jag sökte i regionen jag ville flytta till var på arbetsförmedlingen.  Döm om min förvåning, jag fick det.

Så här långt har jag fått veta att mitt sätt att bemöta personer och det sakliga sättet jag  pratar på är en stor tillgång.  Jag kan bara sätta fingret på en gång när jag sagt något och en person har reagerat upprört men då var jag bara saklig i det jag sa. ( En person som senare fick ett arbete och mitt stöd lång tid under anställningen så jag tror jag är på pluskonto där ändå( Hoppas hen har det bra på jobbet fortfarande)) Den mer urflippade sidan av min personlighet får sitt utlopp bakom dörrarna.

Visst. utåt är vi alla tråkiga tjänstemän som bara följer regler osv men kollegialt i fikarummet och i diskussioner kollegor emellan blir det precis likadant som med vilka människor som helst. Visst, jag är nog värst i vissa situationer och diskussioner men så var det även när jag jobbade inom industrin. Vi är människor men i kontakten med omvärlden i yrkesrollen tar vi på oss en roll och agerar efter den. Hm, jag tror jag får göra ett djupare inlägg om hur det fungerar. Det jag tänkte skriva om just ikväll var hur jag klarar av rollen som statstjänsteman.

Det finns regler. Rättare sagt så är det lagar och förordningar men det kan finnas fall som inte passar in i mallen och det är de tillfällena man får komma in med sin bedömning och töja på gränserna. Att vara saklig hela vägen är viktigt. För mantrat är arbetsmarknadspolitisk bedömning och motivering är guld. Det här vill du inte göra allt för ofta men om det är något jag kan så är det att sakligt motivera mitt agerande, något som en del kollegor tar hjälp av. Jag kan ta ett råttbo av trådar och hitta den som är röd.

För att vara tydlig har det inte bara varit för att bevilja utan även för att avslå. Vissa personer/arbetsgivare verkar inte förstå att det finns ett datorsystem i bakgrunden där man kan följa ärendet. Även om det innehåller många förvirrande detaljer kan jag plocka fram en röd tråd. Många av mina kollegor kan det med.

Vi får rätt mycket av våra instruktioner i långa och krångliga dokument. Där har jag fått mycket beröm från kollegor för hjälpen med att tolka och hitta tolkning.

Vad jag försöker säga är att min Asperger OCH min ADD får turas om och det blir ett bra resultat av det. Flera personer har fått en ny chans till arbete elle riaf guidning mot sitt steg på vägen. Arbetsgivare har fått kompetent personal med givna förutsättningar och en del arbetsgivare har fått en ny syn på sin verksamhet när jag förklarat varför ett introduktionsjobb inte är aktuellt. Mantrat är "Om du behöver anställa men inte har råd att göra det så gör du fel affärer".  Ja, jag har töjt på den gränsen också om jag kunnat finna en nytta av det för den sökande. Några månader med introduktionsjobb, om det fungerar får arbetsgivaren ansöka om nystartsjobb.

För den som bara råkar läsa detta kan jag förklara att Nystartsjobb är en rättighetslagstiftning.  Om en arbetsgivare får grönt i arbetsgivarkontrollen, som är en kreditupplysning i storte sett, och den sökande kvalificerar, så blir det ett beslut.

Introduktionsjobb är statens stöd för individen. Där tittar man på naturligtsvis även på arbtesgivarkontrollen men man gör bedömning av andra värden också. Den viktigaste frågan jag ställer mig där är "Kommer den sökande komma närmre ett reguljärt arbete?". 

Jag är själv förvånad över hur väl det fungerar att jobba som statstjänsteman inom arbetsförmedlingen men det kräver att jag själv sätter gränser och planerar mitt arbete så att jag inte bränner ut mig. Det har varit en vända in i väggen och en del vidbrändheter kan jag berätta. Skulle arbetet förändras så mycket att jag inte kan styra mina arbetsuppgifter på ett hanterbart sätt och det inte finns något stöd från arbetslag eller chef då skulle jag få söka mig vidare eller bli sjukskriven igen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag ska upp på en ståuppscen igen 3/10. Det känns som det kommer vara ett uppträdande för att känna efter om jag är redo att börja igen. Just nu funderar jag på hur mycket av mitt material från före utbrändheten jag kan fortsätta med. Nu är det bara ...

Jag känner att jag börjar närma mig något. Mig själv. Efter många turer i mitt liv har jag tappat en del av mig själv. Den kreativa sidan. De senaste åren har jag hållit igång den på sparlåga i form av olika pyssel med mera. Hobbies kan vi säga. Inna...

Poetry slam kan vara något för mig. Eller, jag vet inte. Det är i alla fall ett utlopp för min kreativitet. Det är inte särskilt troligt att jag vinner en deltävling ens i SM men jag får iaf stå på en scen och framföra något. Den här, öhm, dikten har...

Funderar på en del saker. Hm. En hel del ändå. Måste sålla. SÅ. Det jag funderar på just nu är den där lilla detaljen med att jag vill börja skriva något.... Skönliterärt typ. Att sätta igång att blogga är en övning i skrivande.   Jag skriver myc...

Texten skrevs 2017. Min morgon förklarar den dagliga kampen för varje människa med Aspergers syndrom och/eller ADD när vardagsrutier havererar. Utgångsläge: Kim naken. Kim tänker "Ska nog ta på mig ett par kalsonger" går till byrån. På väg...