Hur ofta stöter du på den paragraf i hyreslagen som säger att avflyttande hyresgäst får behålla lägenhetsnycklarna till första vardagen efter, om den första infaller en helgdag? Jag trillade på den nu. Jag trodde ändå inte att jag skulle behövt bekymmra mig om den heller eftersom han flyttade ut i Augusti. Jag trodde han redan hade flyttstädat och lämnat in nycklarna eftersom Finnvedsbostäder 1) annonserat ut att inflyttningsdatum var 1 Oktober 2) De har naturligtvis tagit ut hyra för hela Oktober från mig.

Igår ringde jag efter begravningen och kollade. Nej inga nycklar har lämnats in. Kollade med killen som flyttar av "Jag ska försöka" "allt ska ske enligt kontraktet". Han stog då och städade lägenheten förstog jag.

Idag ringde jag och jagade igen utan resultat. Finnvedsbostäder berättar att han bokat besiktning av lägenheten men inte lämnat in nycklarna.

Precis innan stängning berättade man att jag kunde göra en deal med killen om att lämna över en nyckel. Jag visste att det bara fanns en punkt på besiktingsprotokollet och det var avfrostningen av frysen. Så jag ringde killen och frågar om jag kan få en nyckel så att vi kan flytta in i helgen. (avfrostningen kunde ju jag avsluta) Han spelar tillmötesgående men vänder återigen till att han har rätt att ha kvar dem. Sedan säger han att han behöver lägenheten i helgen. Till vad? Han vägrar svara. Besiktningsmannen sa något om "bla bla betalat".

Jag vet inte om det är så att de tror att bara för att han har rätt att behålla nycklarna så har han betalat för helgen. Så han håller i dem för att få valuta för pengarna. Jag vet inte vad jag ska tro men jag kommer rota lite i vad detta betyder.

Under tiden. Vårt schema är kört åt helvete eftersom den här helgen var den då vi båda var lediga. I veckan som kommer jobbar jag dag och min sambo kväll. På tröskeln till vår gamla lägenhet står ett ungt par och stampar undrandes när de får flytta in. Vi hade bara tur som slapp att betala något när vi avbokade släpet. Men jag har naturligtvis mer att bjuda på.

Det här med att lägenheten eventuellt inte skulle vara tillgänglig vid inflyttningsdatumet som utannonserats och att det är så lagen ser ut? Det fick inte jag reda på förrän 17:30 igår. Bostadsbolaget som har tillgång till all kunskapen har brustit i informationen betänkligt. Även om det är var och ens skylldighet att känna till de lagar man berörs av så sitter ju de med den aktiva kunskapen om hyreslagen. 

Igår var det 4 likadana fall bara i Värnamo. Idag när jag ringde in väntade Finnvedsbostäder på nycklar till 40 lägenheter och endast 2 hade kommit in. Ett av de 4 falllen flyttar ifrån Norrbotten och är  beroende av helgen för att köra flyttlasset till att börja med.

Avflyttande hyresgäst har rättigheter. Jag har inga rättigheter. Finnvedsbostäder har inga skylldigheter. Och just nu. Mina pengar.

Det är bara att retirera tilll helvetet och omgrupera. Vem vill hjälpa mig att flytta tisdag-torsdag-kväll?

En sprudlande kvinna med ljusblå ögon har nu kommit till sin sista vila. Jag hör hennes röst i mitt huvud när hon bl a säger "det ordnar sig nog ska du se.". Nu vilar hon vid sidan av sin Bertil som fattats henne sedan 1997.

Farbror Bertil är ett intressant kapitel för sig. Jag träffade honom några få gånger under min uppväxt. Det jag kommer ihåg mest är hans klädstil, rundör och den knarrande rösten. Han var en aktiv lyssnare som upprepade små uppmuntrande fraser tre gånger medana han lyssnade. "jaha, jaha, jaha" "sedär, sedär, sedär" osv. 

Jag var inne och tog farväl av Elsie innan de skruvade fast locket. Hon såg ut att sova så som man brukar säga. Fridfull. Lite bister. Det är som inte mycket att säga. Man står där och betraktar. Minns. Tar in och försöker smälta att den här personen inte kommer finnas i ens liv längre. Jag säger farväl och klappar henne på kinden.

När begravningsgudstjänstens sånger sjungs så sjunger jag med, det bästa jag kan. Likaså mina syskon som är sångfåglar.En bror, Adam sjöng tillsammans med sin älsdta dotte och vår näst älsdta syster en sång. Elsie sjöng i kör. Kanske nynnade även hon med i sin kista. Frågan hade gått ut om någon av oss ville vara med  som kistbärare. Jag och Adam ställde upp som stöd för Elsie på denna sista färd.

Vid minnesstunden efteråt så hamnade jag mittemot två män. Den ena hade varit granne med Elsie o Bertil i Stora Dalby och den andra var också en bekant från Stora Dalby. Vi hade trevliga samtal om Elsie, Bertil och Öland. Jag är annars inte bra på kallprat med främlingar.

Det hela blev en minnesstund helt i Elsies anda. Något gott att äta och trevliga samtal.