Ja, det var en fråga jag ställde mig flera gånger i början. För jag jobbade med leveranserna och vissa gånger gick det  inte riktigt hundra procent. Inte ens 50 procent. Man kanske var för nervös eller trött och så fick man höra "Mer energi".  Det förvirrade mig lite för det var det enda de sa och jag tänkte på att "alla kan inte hoppa runt och skutta på scen". 

Det är inte energi som i kalorier de menade. Det handlar mer om att leverera och uttrycka sin känsla och attityd med övertygelse. Ska du vara lam så ska du vara den bästa djävla lama kille de någonsin sett.

När man inte får fram det så är det mer som när man hade högläsning i skolan.

När man är nybörjare och ovan vid scen så kan det vara svårt att leverera för att man helt enkelt är så nervös så man kämpar mycket med att inte springa av scenen i panik. Fortsätt kämpa om du är där nu. Scenskräck och nervösitet försvinner inte men med rutin kommer vana att hantera detta så attt du kan fokusera på ditt framförande.

En sak. Det bästa förbisedda tipset i Judy carters bok "Stand up Comedy the book". Det som man glömmer och så går det som det går. Här kommer det: Som du tränar ditt material kommer du att framföra det.

Så stå hemma och agera ut ordentligt så att du får in känslan som du vill leverera. Jag har  börjat med detta och det gör stor skillnad mot för om du bara memorerar ditt material och sedan planerar hur du ska agera. Spela in, lyssna, spela in igen tills det du hör på inspelningen låter som det du tänkt. Videofilma osv. Även om du bara är hemma och övar. En poäng här är att när det inte känns fånigt och obekvämt att göra det längre, då har du goda chanser att leverera inför även en svår publik.

De bästa ljudklippen av dina övningstillfällen kan du ha i mp3-spelaren och lyssna på för att komma ihåg materialet, istället för att sitta och läsa ett par A4-papper. Läsa material man tänkt framföra muntligt kan leda just till en sådan där "högläsning i skolan"-känsla.

Energi i ståuppsammanhang? Jag har ändå inte riktigt någon aning. Men jag jobbar på min.

En gång 2009 körde jag sådär 10 minuter ståupp ensam på en restaurang under väldigt improviserade former. Jag fick en mick iaf. Men hur som helst så handlade det om att jag och ett band var lördagkvällens dragplåster på den lilla krogen. Det kom en publik om än liten.

Materialet var testat, fungerande och det enda jag kämpade med var väl den här känslan av att själv dra igång "Nu blir det roligt!" som man annars får hjälp med på ståuppklubbar. Dels av MC och dels av de komiker som eventuellt kör före. Det blev en del skratt men det var bara 10-15 personer i lokalen. Det är svårt att jobba med. Men det går.

Senare på kvällen tog en överförfriskad man sikte på mig. Han tog satts två meter ifrån mig och började vingla åt mitt håll. Han satte  sig ner mittemot mig, tio minuter senare. Tittade på mig. Lite till höger om mig. Över. Under. Ja, allt på samma gång. Sedan frågade han "Kan man få ge ett tips?". Jag tyckte att det kunde han få göra. 

Vid mitt godkännande tog han en ansatts och sluddrade fram "Igenkänning". 

Det var en rätt lyckad kväll måste jag säga. Men jag har alltid undrat om man kan skapa ståuppmaterial, med utgång från sig själv, som rakt igenom ord för ord, som alla du någonsin framför det för kommer känna igen sig i? Troligen, men i slutändan tycker jag nog det skulle bli rätt tråkigt.