Igår klarade vi av kulturföreningen Sunkträskets årsmöte. Allting var som vilket årsmöte som helst. Styrelse valdes osv. Vad som gör det lite speciellt var att årsmötet var på en pub där man sedan höll "Öppen Sunkscen".

Jag hade flaggat för att jag skulle köra nytt ståuppmaterial men veckan har varit full av saker att göra så jag hade inte hunnit förbereda mig ( vilket inte hindrat att jag kört ändå ) och tjejen var sjuk hemma med hunden så jag ville ta tidigaste bussen hem för att rasta hund.

Men jag missade första bussen då mötet drog ut på tiden. SÅÅÅ, jag slängde över lite lappar till Pernilla eller vad Mejjagmejjag heter och bad henne skriva lite random frågor. Så jag gick upp och testa några tankar först som jag bara hade lösa anteckningar på och sedan drog jag lapparna med frågor och svarade eller reagerade så gott jag kunde. Tyvärr hade jag inte fått spinn på maskineriet ordentligt men någon slags underhållning blev det. För er som undrar så är här alla frågorna utom en:

Tänk om?

Får man fråga vad som helst?

Hur vet du att du är du?

Vem eller vad slår?

Vilken Källa?

Vem sköt Olof Palme?

Mitt skämt om att Yoko Onos sånginsatts på "war is over" drev John Lennon till att leja en mördare att skjuta honom var helt OK tydligen...

Skön "morgonrock" btw.

Håller det på en så låg nivå det går. För det mesta blir det två bloss på en vardag. Ikväll blev det tre. Tobaken till min pipa heter numera antingen WØ Larsen Sweet aromatic eller WØ Larsen Golden dreams. Väldigt smakrika saker som kostar skjortan att få tag på. I alla fall i jämförelse med de vanliga pip-tobakssorterna som finns i butik.

Jag har börjat lämna pipan hemma när jag åker till jobbet osv. Orsaken är att de bloss jag tar när jag väntar på bussen inte är njutbara.

Kvällar då jag uppträder brukar jag röka desto mer. Lite rituellt. Har du inte börjat röka så kan jag tipsa dig om att... låt bli. Det sätt jag gör det på är lite mer för smakens skull och då blir det dyrt. Och ska man stoppa något billigt i koppen bara för att röka så försvinner mycket av tjusningen med pipa. Hamiltons blandning är dock lagom prisklass och aromatisk.

Min vurm för pip-rökandet är mer i grunden en fetish. Vet inte hur jag ska förklara det. Jag, hatten och pipan bildar en enhet. 

Jag har haft en del hemska rökminnen som de gånger då jag dragit ett par halsbloss för mycket på pipan och blivit nikotinförgiftad. :P Pipa ska man mjugga och smaka på inte inhallera för att få en kick.

Så. Här är ett klipp jag snabbknåpade ihop i helgen efter en idé jag burit på. Det är inte den optimala renderingen men jag har högkvalitetsklippen kvar så jag ka skapa en snyggare version senare.

Men ... Som de säger på jobbet. "Here you gotT!":

Tar tag i lite jobbiga saker nu. Vet inte bara hur mycket jag ska berätta. Vad blir för personligt? Eller är jag redan väldigt personlig i mina inlägg? Jag ska fundera på detta innan jag vädrar mer.  Till dess, kolla in katten igen!