Visst känns det lite som att det varit en explosion med anknäbbsläppar. Ibland när frågan kommer upp så blir det lätt till en tävling i vem som bäst kan säga hur dumt det ser ut. Hur dåligt självförtroende tjejerna som skaffar dem måste ha osv. Jag sticker inte under stol med att jag tycker det ser konstigt ut. Men var passar dessa förstorade läppar in i vår världsbild egentligen? 

Självförtroende-argumentet är lite slitet. Det används ibland felaktigt för att förtrycka folk som avviker. Dessutom känns det som att man behöver ha rätt bra självförtroende för att visa sig ute i det här samhället om man har attribut som sticker ut.

Jag funderar lite i banorna om inte det är ett sätt att modifiera sitt utseende liksom man kan välja att pierca eller tatuera sig. För som jag skrev en gång, det är ju knappast en skönhetsoperation. Sprider sig ankläpparna inom grupper med tjejer där man visar en tillhörighet och status med läpparna? Vilka killar hänger dessa tjejer med och vad har de för attribut? Är det Guidos? Är ankläpparna en dyrare version av svanktatueringen?

Som ni ser är det lite av en antroprologisk fråga det här. Som tallrik i läppen på vissa män och halsringar på giraffkvinnor. En kulturell markör. De kommer inte försvinna men jag tror heller inte att de kommer sprida sig till kreti o pleti.

Det är så här att om vi vill ha ett samhälle där folk ska våga vara sig själva och vara stolta över sitt utseende så kan vi inte uppnå det genom att skuldbelägga ankläpparna. Vad vi gör då är att vi definitivt pekar på att man inte får se ut som man vill. Bättre är att var och en själv vågar vara sitt unika jag och står ut som exempel för den som behöver det.

Har ni förresten tänkt på att det kan vara lättare att vara sig själv som avvikande personlighet om man skalar bort något lager av normalitet på sitt yttre så att de som har svårt att acceptera avvikande människor undviker en och andra vet att de har något särskilt att vänta? Men innerst inne vill vi alla bli kramade. Utom Teodor, björnar gör inte sådant.

Sådär... Det viktigaste är nu på plats. Jag har skapat ett facebookevent för ståuppkvällen!

https://www.facebook.com/events/259437304145044/

Det är en rätt liten festlokal som jag bokat för kvällen men det är just tanken att vi inte ska behöva dra massor med folk för att få tight stämning. Jag räknar inte med en flodvåg med besökare och det är heller inte tanken. Tanken är mer att nå den skara som är nyfikna på ståupp och att få testa nytt material.

Den här kvällen vore ett bra tillfälle att lansera den där föreningen för kul kultur i finnveden? Jag måste se vad de andra säger. PR-jobbet börjar redan nu med utskrift av flygblad och kontakt med media.

Det tog lite tid innan jag fick lokalen bokad men nu är det klart. Den tolfte april kommer jag Tito och Sussie att köra nytt blandat med gammalt inför publik i en liten lokal på Vråen. Det är ett evenemang skapat just för att testa och utvärdera ståuppmaterial. Så det blir nog spännande för alla parter. Naturligtvis är det fritt inträde. Jag återkommer med mer uppgifter senare.

Tillbringade nästan en timme på skypen med att diskutera möjligheter och planer med en lite mer erfaren komikerkollega. Efter samtalet tog jag tag i ett par saker. Mailade några frågor och började bereda marken för att planer ska gå i lås och ge frukt.

Det kan bli lite fullt upp med ståuppandet snart. Hoppas kan man ju göra.

Tillsammans med Tito och Sussie ska det kunna bli en lokal ståuppförening som kan organisera lite ståuppkvällar. Återigen. Det är bara att jobba på.

  Bakom glaset kan man ana en katt. Nämligen katten ni ser här nedan.

Fluffy blev helt underbar med de här överexponerande inställningarna. Kan ha att göra med hennes färger.

    Molly blev läskig med samma inställningar. Föresten, anar ni hur svårt det är att ta en sådan bild? lutartiden är lång och oftast rör sig djur lite hela tiden. Suddigt suddigt...

Jag har inte rökt på tre veckor nu. När tobakspaketet blev tomt så gjorde jag mig inte besväret att jaga ifatt ny tobak. Rökte två gånger per dag bara så det har gått rätt bra. De pengar som skulle gått åt till att beställa god tobak från Santaklara har jag istället spenderat på böcker.

Det känns inte som att jag vill definera det som att jag slutat röka. Jag gör det bara inte just nu.

Det här videoklippet med en ångmaskin gjord helt i glas kan inte klassa som annat än geekporn.