Jag kommer inte riktigt på hur jag ska inleda detta inlägg. Men det handlar om en grupp med komiker som ger uttryck för att "Den komikern har inga skämt" om andra komiker och det är inget konstaterande utan mer som en nedlåtande kommentar. Problemet är att vissa av komikerna som omtalats har jag hört och sett så jag vet att de är bra. Då handlar det om komiker som levererar punchline i form av stark attityd och utagerade liknelser osv...

De komiker som jag stött på som sagt detta om "Har inga skämt" kommer samtliga från Stockholm. Jag har ett par teorier om varför det är så men jag funderar på om jag ska intervjua någon om detta först.

Det kan vara en motreaktion mot gubbkomikerna som ofta tjatar om "historieberättande" och Stockholm har ju ett överflöd av dessa som kom i början av 90-talet. Man kan höra gubbkomiker så som Babben klaga på att den yngre generationen består av skämtmaskiner. 

När jag drev "Glatt Humör" senast så var det en komiker som inte ville uppträda samma kväll som en annan med motiveringen att "NN har inga skämt!". Seriöst. Ingen värdering kring om publiken gillar NN eller så utan bara fokus på om NN har skämt som man känner igen så som skämt.

Jag har ju skrivit om sådana här olika grupperingar innan och jag ska ta och kavla upp ärmarna och kolla vad det här handlar om. Ska bli intressant att se om någon känner igen observationen.

Min inställning är ju att det känns lite korkat att bara förstå ståuppkomik om det levereras som uttalade skämt. Då skulle dessa komiker älska att se någon läsa innantill ifrån en bellman-bok.

Min teori är just nu dock att de helt enkelt uttrycker sig klumpigt och egentligen menar att de inte anser att komikerna har några tydliga punchlines... Stackars er som läser detta...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag ska upp på en ståuppscen igen 3/10. Det känns som det kommer vara ett uppträdande för att känna efter om jag är redo att börja igen. Just nu funderar jag på hur mycket av mitt material från före utbrändheten jag kan fortsätta med. Nu är det bara ...

Jag känner att jag börjar närma mig något. Mig själv. Efter många turer i mitt liv har jag tappat en del av mig själv. Den kreativa sidan. De senaste åren har jag hållit igång den på sparlåga i form av olika pyssel med mera. Hobbies kan vi säga. Inna...

Poetry slam kan vara något för mig. Eller, jag vet inte. Det är i alla fall ett utlopp för min kreativitet. Det är inte särskilt troligt att jag vinner en deltävling ens i SM men jag får iaf stå på en scen och framföra något. Den här, öhm, dikten har...

Funderar på en del saker. Hm. En hel del ändå. Måste sålla. SÅ. Det jag funderar på just nu är den där lilla detaljen med att jag vill börja skriva något.... Skönliterärt typ. Att sätta igång att blogga är en övning i skrivande.   Jag skriver myc...

När jag var runt trettio så funderade jag ibland på om jag skulle kunna jobba på t ex försäkringskassan eller arbetsförmedlingen. Jag kände då att jag troligen inte skulle klara det för jag är en yvig person. Visst trivs jag med givna regler att jobb...