Jag har som många andra haft för vanan att ta en bild av mig själv. Ibland gör man det för att mms:a bilden och visa var man är eller vad man dristat sig till att ta på sig. Ibland gör man det av helt egocentriska skäl.

Jag vet inte vilken av dessa kategorier den här bilden är för det är två år sedan. Men jag tog den med digitalkameran mest för att registrera hur skägget såg ut och så. Ja, jag hade inga speglar förutom en liten rakspegel.

Noterar att jag redan då borde ha rakat ryggen... 

Hur menar jag? Jo, ibland kan man hamna i en situation där publiken inte reagerar som tänkt på dina ståupprutiner för att de känner igen innehållet. Detta kan bero på två saker.

ETT. De har sett dig framträda innan och har redan hört dina skämt och kan därför inte överaskas. Det här är inte mycket man kan göra mycket åt för när man är ute och framträder kan man inte hela tiden skriva nytt material. Nybörjare avrådes från det och man tycker att de ska köra samma set varje gång för att på så sätt lära sig materialet utantill och som bonus får man se hur stora skillnader det kan vara mellan olika publikers reaktioner. Även de rutinerade rävarna kör material som de tar om och om igen. Skillnaden är att de har mycket material och kan göra ändringar i setlistan som gör att varje framträdande skiljer sig något från det förra. När man framträder på samma ort mer än en gång så är chansen stor att de som kommer för att se på redan hört dig.

TVÅ. En annan komiker har samma skämt och har kört före dig. Ja, samma är nog att ta i men har man berört samma ämne så är risken stor att man har liknande vinklar. Ta en sådan sak som katter. Många komiker har katter och har skrivit om dessa små mjölkstyrda tyranner. Då är det stor risk att publiken tröttnar på kattskämt om två komiker samma kväll kör sina kattrutiner. Men det finns något som ändå räddar situationen oftast. Att två komiker kan ha olika stilar och koncentrera sig på olika sidor av kattägandet. Är skillnaden stor kommer publiken förlåta, eller om likheten är stor kanske det blir en poäng i sig.

Det finns så pass många komiker där ute att man kan inte gå runt och oroa sig för att någon annan har samma material därför att det är djävligt troligt att det finns en annan som har det. Vad du kan göra är att jobba med just din unika vinkel. Din attityd och dina observationer. Kanske kan du stå ut i från mängden av kopior.

Jag har skrivit en rutin om hur det är att skaffa katt och känner till en annan kattägande komiker. Våra rutiner är väääldigt olika men det kan ändå bli för mycket katt för publiken.

Hur som helst, det finns tusen sätt att misslyckas men även tusen sätt att lyckas. Så  även om det går dåligt för dig någon gång, gå upp igen. Om det behövs, gör om något och fortsätt kämpa. Du kan bara misslyckas om du lägger av.