Emma H

Tisdag 12 april 02:49

Jag undrar en sak som du kanske kan svara på... har nämligen sett ditt material på youtube, Talang osv. Hur är din syn på yrket standupkomiker, tänker du att det är som vilket yrke som helst där man bara pluggar på ordentligt, gör det tillräcklgt många gånger och automatiskt blir "rolig"? För mig är humor något som är svårt, om inte omöjligt att träna sig till, även om finliret kan slipas med teknik. Timing tillexempel är inget jag sett att någon övat in till perfektion. Inte meningen att dissa, men jag undrar verkligen hur du ser på saken!
Mvh E

Från början har man en fallenhet för det, vissa mer än andra, men för att komma någon vart med det måste man öva och arbeta praktiskt med det. Jag vet från en period när jag ritade fyra skämtteckningar och tre seriestrippar i veckan att man blir bättre på att skapa. När man sedan av någon anledning får ett längre avbrott så kan det vara svårt att ens skapa något lite roligt.  

Träna är i sammanhanget fel ord. Man måste jobba in det. Utöva och testa för att se vad som händer. Något som jag tyvärr erfarit är att den scenvanan som håller scenskräcken i chack är färskvara. Långa uppehåll som tre månader är inte att rekomendera. Brainfreezen på Talang berodde mycket just på att jag framträtt för lite under vintern. Vilket tar oss till timing.

Timing är något jag sett folk träna in. Det är ofta mer problem med att man har dåliga scennerver och kanske använder fel uttryck. Ju mer man framträder desto bättre går det. Och varje framträdande är i sig tillfället då man övar och då man ser vad som ger bra respons. Att leverera "Leif Pagrotsky" på ett tillfredställande sätt jobbar jag med men hittade metoden för just den typen av punchlines i mitten av februari på en öppen scen.

Problemet med det material jag valt att dra inför Juryn var ju att leveransen/timingen uteblev och allt blev bara tomt nervöst babbell och jag försökte komma in i rytmen igen. 

Så som jag ser det måste jag nog meddela att man kommer få se mer av mina videoklipp och framträdanden för jag vet att ingenting händer med en passiv människa som inte vågar misslyckas.

Jag försöker fokusera på positiva saker. På genomförbara projekt och arbete värt att utföra. Påminner mig själv om att söka scentider som jag tror mig kunna få och strunta i scentider under oseriös ledning eller som jag ändå vet att jag knappt kan få. Nu ska jag ut och visa vad jag egentligen går för och sedan löser sig nog det mesta.