Hela livet har varit ett kaotiskt missförstånd. För ca 10 år sedan började jag ana varför men det finns så mycket fördommar att jag helt enkelt inte kunde se sanningen. Exempel: När man ska visa upp någon Aspie så är hen alltid något djävulskt udda och hjälplös. Så jag tänkte väl att "så där illa är det inte med mig!" och gick vidare och kämpade med mina problem. Men för tre år sedan började saker hända. Jag träffade någon med Asperger och insåg att vi var väldigt lika. Iofs så hade jag redan ett år innan hälsat på min syster vars dotter har asperger och då tänkt att flickan är ju inte konstig i mina ögon.  

Men i tre år har jag haft en flickvän med Asperger och hela tiden märkt att det är inte fel på oss.  Så i våras tog jag reda på hur man kommer till en neuropsykiatrisk utredning och skickade in en egenremiss. En första intervju i Juni ledde till att de startade utredningen då de såg tydliga Asperger-drag hos mig och i min berättelse. I Augusti-September gjordes utredningen och den 20 September fick jag reda på resultatet.

Det blev solklart Asperger och ADD. Nu förstår jag många saker som hänt under min uppväxt på ett helt annat sätt. Jag har haft tur. Nu går jag vidare i livet.

Ja, jag har redan gjort workshoputmaningen V51. Jag valde Julen.

Julafton är i många familjer rena gruppterapin fast med sprit istället för psykolog, ett annat ord är fylleslag.

Folk gnäller om att traditioner bryts, de ska vara glada att jag inte får blota de rakade djävlarna. (referens "Röde Orm")

Herdar som ser änglakörer, stjärnor som guidar folk till stall, Maria var oskuld och gud var pappa? Jag tror att NÅGON har ätit en magisk svampgryta!

Josef och Maria fick inakordering i ett stall. Så det är från bibeln man hämtar inspiration på Migrationsverket?

Min exfru gav mig en fin julklapp en gång, frihet, hon hoppade i säng med en litauisk snickare.

Jag är inte så... Julig av mig.