Det kommer bli roligt och spännande. För första gången på ett tag så ska jag köra ett lite längre set. Inkludera både gammalt och nytt men det är inte det riktigt som är det speciella. Det speciella är att jag ska ta fram ukulelen och presentera en låt under kvällen och så ska vi testa att köra någon gren av teatersport.

Bosebo kult Café kallas arrangemanget.

Jag har nu ordnat så att mitt uppträdande på Tidbloms Pub 3/6 är säkrat transportmässigt. Problemet är ju att jag inte har någon bil och om man ska använda allmänna transportmedel så måste man nästan uteslutande övernatta. Det är där det blir knepigt. Alltså, övernatning kunde jag nog ordnat men jag skulle behöva vara hemma så tidigt som sju på morgonen lördagen efter för att ta hand om vår hundvalp medan min sambo jobbar.

Lösningen blev att jag samåker upp tillsammans med Tito och Sussie som då får komma med för att kolla medan jag betalar hela bensinkostnaden.

Vårat nästa gemensamma gig är inbokat 18/8 på Big Ben i Stockholm, men jag ska se vad jag kan ordna. Blir det pengar över så hyr jag en Bygdegård eller liknande och kör en show med T&S. Fritt inträde och vi kör massor av nytt som genrep osv. Hur spännande skulle inte det vara? Nåväl. Ett steg i taget nu men jag är rätt säker på att jag kommer få turnera en hel del med dem i framtiden.

De kommer ifatt mig och det är bra. Nu ska jag bara kolla hur jag ska ordna med ersättningar osv. Lokalt har vi också en handfull  ståuppintresserade som ligger i startgroparna.

Men 3/6, då ses vi på Tidbloms Pub!

Jag har märkt att mitt ordentliga och snygga flygblad inte ger någon respons direkt så jag tänkte gå en annan väg. Marknadsföring genom förvirring!

Jag har satt upp en sådan här utanför ICA och ska sätta upp fler runtom i Finnveden. Varianter på temat är på väg. Målet är att efterlikna de där "Dagmatte"-flygbladen osv som finns ute. 

Tydligen är det en Bosnisk fest på Bygdegården ikväll, fick hoppa in i en bil med ett par och visa dem vägen.

Hm, avrapportering. Gerilla Comedys vårstart drar ut på tiden på för mig okänd tid. Eventuellt hinner vi ta en liten vårturné innan premiären om jag får tid över att boka in platser att besöka. Annars dröjer det ända till 15 Mars innan jag står på en scen nästa gång. 12 Mars blev inte av. 

BTW, någon som vet ett bra ställe i Borås att besöka med en turnérande rookieklubb?

Därefter kommer 19 mars och sedan dröjer det till 3 April, eventuellt 4April. Diskussion pågår om att komma till Kristianstad 7 April. 14 April är jag på The Dubliner i Göteborg.

3 Juni är jag på TICK i göteborg. Resten av dötiden ska jag nu försöka fylla med egna arrangemang och betalgig.

Man kan ju ha förebilder som ståuppkomiker som kanske inte är ståuppkomiker till att börja med. Behöver de ens vara roliga?  När det gäller humor så har jag en hel del serie- och skämt-tecknare som jag ser upp till. Det blir en hel del att räkna upp så jag kanske bara ska nämna ett par namn. 

Gary Larson ritade skämtteckningar som tog djur och fånigheter på allvar. En hund eller ko kunde faktiskt se rätt cool ut bara för att han ritade ögonen som ett enda streck och det var just det som gjorde att hans skämtteckningar gick från klarhet till klarhet. Enkelhet. Annars kommer jag ihåg Glen Baxter också som den som ritade de omöjligaste skämtteckningarna. Jag älskade dem. Vi lämnar den tecknade världen och går till människor som framträder.

John Cleese, behöver jag säga mer? Jag har läst en biografi som heter "En man vid namn Cleese" och funnit en stor inspiration i den mannen.  Ja, och jag är ett Monty Python-fan. 

Sam Kinison, den vrålande komikern, visade hur man med ren attityd för fram humor. Steven Wright visade hur man totalt utan känslor framför oneliners. Eddie Izzard visade att smarta referenser inte gör skämten mindre roliga. Jag jobbar på att någon gång smälta samman detta till något slags monsterkomiker.

En del av min humor har inspirerats av sättet som Douglas Adams skrev Liftarens Guide till galaxen. Någon gång kommer jag skriva  ståupprutiner som är lika förvirrat flödande som texten i hans böcker. 

En man som varit en förebild för mig i detta att tro på sig själv och göra det man gillar. Jonas Björk. http://twitter.com/#!/jonasbjork Han har inte bara inspirerat utan även gjort det möjligt för mig att göra det jag brinner för. 

Den första Februari 2009 var en söndag. På Big Ben i Stockholm gick jag upp på scenen och tog mina stapplande steg mot ståuppen. Jag fattar knappt att det är sant ibland. Men så är det.  

Ni som har läst tidigare inlägg kanske kommer ihåg min uppräkning av alla typer av scener jag fått stå på? Här kommer en snabb sammanfattning  för tvåårsdagens skull.

Förutom ett antal rena klubbgig så har jag av ekonomiska skäl uppträtt mycket lokalt på öppen scen och  till och med på marknader. Jag fick bra kontakt med HECK vilka jag har haft ett antal gig med. Tre gånger i Biblioteket i Höganäs och en gång på Helsingborgsfestivalen. The Tivolis Veranda i Helsingborg gästade jag också en gång. Ett par gånger körde jag tur och retur till Malmö för gig mitt i veckan. Förra året gick mest åt till att framträda lokalt på egna scener så som ståuppklubben Glatt Humör, Workshopsframträdandena i Gislaveds Bibliotek och Den nya rookie-klubben på Higgins i Gislaved. Min ekonomi tillät inte så många utflykter. Men jag har ändå varit 43 ggr uppe på scen!

Fördelen är att jag fått jobba med väldigt blandad publik och fått testa väldigt mycket material. Nackdelen för min del med att ha uppträtt väldigt mycket på egen scen och lokalt är att bara de komiker man bokat in känner till en och det är komiker som ordnar ståuppklubbarna... Ni greppar. Fördelen däremot att lokalt så växer mitt namn vilket innebär marknadsföring mot företag som kan tänkas hyra in en komiker.  

Nu i backspegeln kan jag skönja att allt det jag tyckt vara negativt kan ha effekt jag nu är väldigt mycket säkrare på scen eftersom jag fått kämpa med svåra situationer. Nu kan jag jobba mer med material och energi. Nu börjar mitt tredje år och jag lovar mig själv att nu ska ni få se vad jag kan göra!

Den är stenhård. Det kommer nya rookies varje dag och scenerna blir inte fler i samma takt. Hur skulle de kunna det? Det måste ju finnas publik också. Därför kan det vara svårt att få scentid så att du själv blir bättre och kan konkurera. Det brukar mest innebära att det är svårt att få 10-15 minuter åt gången på scen  snarare än att du inte får komma upp på scen överhuvudtaget.

Om du nu inte bor i Stockholm eller Malmö så är det därifrån du kan vänta dig mest konkurens ifrån. Och ja, där får du nog kämpa mest om scentiderna. Det finns en del scener i Göteborg men det verkar som att det är glest just nu. Jag hör inte så ofta nya namn i från Göteborg men det kan vara mitt eget fel.  

Medan Stockholm är nästan överetablerat både när det gäller klubbar och komiker så verkar det finnas utrymme i Göteborg. Men mest utrymme finns det om du bor i en småstad. Starta din egna scen och låt komikerkolegorna besöka dig istället för tvärtom.   

Den här frågan brukar många nybörjare ställa. Paradoxen är att du måste uppträda för att få scentid. Hur ska jag förklara det? Jo, du bör se till att få in foten på en klubb. Men det är inte så knepigt som det låter. Ta t ex en rookieklubb. Besök den och häng med de som uppträder. Prata lite med folk och se till att få ett ord med den som driver klubben. 

Hur menar jag med att man måste uppträda för att få scentid? Jo, det blir lättare för de som driver klubbar att relatera till vem du är om de har sett dig på en annan klubb först. För att ytterligare öka på den effekten så ska du se till att alltid ha ett aktuellt videoklipp som du kan skicka till klubben du vill uppträda på. Jag har också sett att många skickar med mer erfarna komiker som referenser när de mailar en klubb. 

Kom föresten ihåg att när du  väl får scentid så håll dig till den tid du får. Ingen vill ge en komiker 5 minuter på scen om det sedan flyter ut till 15 minuter. 

Eftersom scentid är det du behöver för att bli en bra komiker så kan följande vara bra att tänka på. Det behöver inte vara just en ståuppklubb du uppträder på och det finns inget som säger att den scen du uppträder på måste vara organiserad av någon annan än dig. 

Exempel ur min egen verklighet är att jag har uppträtt på kommunens öppna scen, på öppen scen i en rockklubb, på marknad, på en nästan tom uteservering och på ståuppklubbar jag driver själv. Det kräver mod och du kommer få ett dåligt utgångsläge i nästan samtliga fall men det härdar dig.