Jag ska upp på en ståuppscen igen 3/10. Det känns som det kommer vara ett uppträdande för att känna efter om jag är redo att börja igen. Just nu funderar jag på hur mycket av mitt material från före utbrändheten jag kan fortsätta med. Nu är det bara en femma högst jag ska köra så det är ingen panik men det känns som att en del av mitt material inte bär längre. Med nuvarande frisyr,vikt och ansiktsbehåring känner jag inte att "Jag är lik Jimmy Åkesson" är en grej längre men det är inget problem eftersom det var ett väldigt kort skämt.

Inledningen bör fortfarande handla om att jag har diagnosen Aspergers då det presenterar för publiken att jag tänker på vissa sätt.  Delvis fördomsfullt men ändå bra för att de ska förstå resten av mitt material.. Större problem är en annan grupp rutiner.

De om min dåvarande fru. Liksom, det känns inte rätt och därtill lite passerat att dra skämt om hur det är att ha ett förhållande med en kvinna som är 190 cm lång... Hur man raggar på långa brudar? Titta uppåt och sparka på smalben. Medtag egen trappstege. Man måste klättra upp för att gå ner.. Tja, ganska plain vanilla-humor.

När jag tänker på det kan jag bygga en del på problemet att göra comeback med utdaterade skämt.

Min föreläsning om Aspergers har ju också legat i träda ett bra tag men jag tog fram stolpmanuset i måndags och tittade på det. Det är inte så illa ändå att jag inte kan köra föreställningen igen. Det kommer behöva putsas dock. Jag skrev det 2013. Det har hänt en hel del sedan dess.

Delarna som handlar om min personliga erfarenhet behöver bara uppdateras med nya vinklar jag sett nu men... Vänta nu. Hunden piper. Jag skulle behöva en sidovagn till min kontorsstol som håller för 35 kilo Hjördis... hon vill ha husse nära....

Nåväl. Jag har matat in stolpmanuset i Joplin så jag har det på alla mina enheter och det jag kan gör nu är att fundera på en version två av Föreställningen. Det finns ett arbetsnamn som troligen blir det jag kommer köra under om jag kör det igen. Inte för att "Ta mig till er ledare" inte skulle stämma längre som titel men det jag känner att jag vill lägga till och förändra är så mycket att det är en ny föreställning med spår av den gamla i.

Just nu ligger målet på att begränsa mig till dessa två projekt och inte spåra iväg på tankar om romaner jag skulle vilja skriva eller spel jag skulle vilja skapa.... Tusan att livet ska vara så begränsat till att man bara är en person.

Betoning på EN.

Det är väll det som förankrar mig rätt mycket. Jag är alltid husse åt Hjördis och KAN inte fara iväg hur som helst mm. Hundvakt måste ordnas och de jag litar på med min lilla flicka, och som bor i närheten, är inte många. Det är min kollega CB, min kompis CG och på obekvämt avstånd MÖ.

MEN det mesta är i mitt egna huvud. Hjördis är ju en snäll hund men hon är ändå 35 kg American Bully. Till saken hör att det inte handlar om fysisk styrka att ta hand om Hjördis. Hon har varit jätteskötsam hos  CB, som inte är stor människa annat än till själen.

Skulle jag känna att jag vill köra mer Stå upp efter 3/10 så får det mest bli i form av egen regi tror jag. Då kan man planera avstånd och datum liiite.

Vilket påminner mig om att det ska vara ett medlemsmöte i ett sammanhang där någon tycker att jag bör provköra lite. Det KAN ju faktiskt vara en god idé.

Vad jag behöver just nu är... ingen aning. Jag vet inte vad jag behöver. Bättre ekonomi är ju otippat men något av en känsla av syfte och mål. Det är väll där föreställningen kommer in.  Det finns just nu halvfärdiga manus till en podcast om allt möjligt jag finner intressant men det är kräver lite mer arbete. Ska jag schemalägga inspelningskvällar? Ska jag ... öhm... något? Motivation, Energi och Intresse är en svår blandning att balansera. Får bryta skrivandet här för jag tror jag ska peta på något annat projekt just nu.