Den 1 Februari är en fredag. Då tänkte jag fira 4 år på vägarna. Detta med en lite show. I mellandagarna kommer jag undersöka var den kan hållas och om någon mer vill vara med och uppträda. Jag skulle gärna göra det i formen att jag supportar åt en huvudakt... Hm... Vet ni vad? Var den bör hållas är inte något stort frågetecken.

Jag ska kolla läget med lite folk och återkommer. På något sätt kommer showen hållas i Bredaryd.

God Jul på er alla

Igår klarade vi av kulturföreningen Sunkträskets årsmöte. Allting var som vilket årsmöte som helst. Styrelse valdes osv. Vad som gör det lite speciellt var att årsmötet var på en pub där man sedan höll "Öppen Sunkscen".

Jag hade flaggat för att jag skulle köra nytt ståuppmaterial men veckan har varit full av saker att göra så jag hade inte hunnit förbereda mig ( vilket inte hindrat att jag kört ändå ) och tjejen var sjuk hemma med hunden så jag ville ta tidigaste bussen hem för att rasta hund.

Men jag missade första bussen då mötet drog ut på tiden. SÅÅÅ, jag slängde över lite lappar till Pernilla eller vad Mejjagmejjag heter och bad henne skriva lite random frågor. Så jag gick upp och testa några tankar först som jag bara hade lösa anteckningar på och sedan drog jag lapparna med frågor och svarade eller reagerade så gott jag kunde. Tyvärr hade jag inte fått spinn på maskineriet ordentligt men någon slags underhållning blev det. För er som undrar så är här alla frågorna utom en:

Tänk om?

Får man fråga vad som helst?

Hur vet du att du är du?

Vem eller vad slår?

Vilken Källa?

Vem sköt Olof Palme?

Mitt skämt om att Yoko Onos sånginsatts på "war is over" drev John Lennon till att leja en mördare att skjuta honom var helt OK tydligen...

Nu på Tisdag åker vi till Hässleholm för att framträda på SNACK. Det är ett julbord den kvällen som får sig en rookie-kavalkad. Det kommer bli roligt att framträda och träffa en del gamla bekanta samt en del nya namn man inte sett eller hört innan. Kommer bli någon bit julmat också.

På fredag har Sussie använt sina kontakter för att vi ska få komma och framträda som ett avbrott på ett julbord i Anderstorp. Socialdemokrater. Jag ska altså få dra min Leif Pagrotsky-liknelse för rätt publik! Synd att det kanske inte blir tid över för att håna Gnosjö. Vi delar på ca 10 minuter så vi har sagt 4 minuter var så vi hamnar på 12.  Det där giget blir bra som en lokal demo av vad det lokala kulturlivet kan erbjuda i form av humor.

Om ni går till Tidbloms nu på fredag och hoppas på ståupp så var den redan förra fredagen. Jag hade rått arrangören att ge Tito och Sussie en sjuminuter-spot baserat på att de har kört längre set lokalt. Senast jag var där bad jag om en 8-minuterspot själv och den här gången siktade jag på en niominuters. Det gick vägen för oss alla tre och vi är välkomna till våren igen. Nästa gång kommer jag nog att sikta på samma tid men passa på att testa annat material på göterborgspubliken.

Apropå Tito och Sussie så sa jag i bilen att iom att jag pushat för att de ska få sju minuter så hade ju jag satt lite av min heder på spel så de fick ju tagga upp och göra sitt bästa. Det är som någon uttryckte det en hård press att uppträda under de omständigheterna men de tog det bra och körde hårt. Vilket ökade trycket på mig själv... Och jag tror själv att jag satte det som väntat. Fasade in nytt material som testats lokalt också.

Kampen mellan Göteborg och Småland då? Brendan som debuterade på ståuppscenen den kvällen uttryckte när jag som sista smålänning körde att  segern nog gick till småland. Tito och Sussie kom på att vi vann eftersom vi ju fick gratis mat. Ja, se smålänningar.

Jag har hittat det jag vill göra med ståuppandet. Nu ska jag nöta in mitt uttryck och hitta tillfällen där jag kan få jobba på det. En del av detta blir att jag drar igång en scen lokalt igen, det är formen på den som jag allvarligt funderar på. Ren rookie-scen går sådär. Ren ståuppklubb med inträde och ett dragplåster värt inträdet är naturligtvis det som jag ska jobba på. Men det behövs något mer.

Med mina kontakter skulle jag kunna göra någon punktinsatts på mindre ställen med en ståuppkväll. Kanske boka in ett bra namn en kväll på ett värdshus. Kanske be några klubbar från storstäderna komma förbi. Norra Brunn och MACK skulle lätt få en bra miljö på ett ställe jag varit på ofta som gäst. Och om man då kör det som en engångsgrej blir driven på det stort i det samhället.

Sedan har jag ju tankar kring just det här med att ordna en bra miljö för att lokala förmågor ska kunna tas fram och utvecklas. Läs  mina vänner Tito och Sussie och jag samt några som jag vet vill upp på scen. Det finns öppen scen i Gislaved som arrangeras av kommunen. Den har sin charm. Jag skulle vilja ha något liknande i Värnamo som har lika lite fördommar om vad som är fin eller ful kultur.

När jag tänker efter tror jag att KTS skulle kunna besöka fritidsgårdar osv.. Men först ska en liten detalj på plats. Ett eget PA. Allt ovan skulle vara tusen gånger lättare att fixa om man slipper låna/hyra ljudanläggning. Men jag har en aning om att jag kommer fixa den biten snart. 

Sedan ska vi komma ihåg att all komik inte är Ståupp.

Vi hade en underbar kväll på Garva i tisdags. Tito och Sussie fick igång det väldigt bra under sina framträdanden. Vi utvecklas allihop. Efter att ha sett Sussies material ett antal gånger så tror jag nu att hon kommer bryta sig ur knoppen och blomma snart. Hon blir självsäkrare. Tito har redan en hel del av den varan. En liten strykning i Sussies Material och en liiten liknelse skulle kunna lyfta henne över till nästa nivå. Tito hade gjort en drastisk ändring i sitt material och den slog ner som en underbar liten kokainbomb.

Mitt egna material då? Jag har testat att möblera om i det för att nå rätt effekt. En jätterolig rutin som jag förra gången testade i slutet av setet flyttade jag tillbaka och lade den rutin som jag ser som min mest magstarka sist. Min teori om att den magstarka rutinen gör det svårt för nästföljande rutiner att nå fram kan sägas vara bekräftad.

Man planerar ju sin setlista efter en ökande intimitet och hmm, kryddning... OCH så ska man ha det roligaste sist så att man lämnar publiken med ett skratt.  Så vad av detta är viktigast? Efter mina snart tre år och 60+ framträdanden har jag då fått att det första är viktigare. Har du bränt publiken med ditt starka material precis innan så spelar det kanske ingen roll hur rolig du är senare. Nu körde jag en slags  ökande galenskap och ångest och sedan i slutet efter allt detta avslutade jag med min enkla catchphrase. "Jag är som IKEA, skruven är inte lös, den fattas!" Ljudupptagningen på min telefon avslöjar att det fungerade väl.

Tito föreslog på vägen hem att jag skulle stryka ett par onödiga rader i min korsfästa-barn-rutin. Han sa inte vilka men jag vet att jag måste jobba mer med den. Och när jag lyssnar på upptagningen så bekräftas det som jag misstänker att han menar. Kors i barnstorlek pga av estettik går inte hela vägen fram. Annars bygger den rutinen mest på en hysterisk leverans som småbarnsföräldrar skrattar igenkännande åt. Fattar inte varför själv. Men barn är rätt jobbiga tydligen.

Min nya scenperson, min stil, börjar nu komma fram allt mer, jag måste öva mer på att kicka igång den innan scenen dör. Jag vill likna stilen med "En bruten mans bekännelser". Jag funderar på att döpa den delen av mig till något... Fucked-up-Kim. Eller Fucked-Up-Kid.

När jag klev av scenen i tisdags var jag rätt svettig. Det var ett energiutbrott.

Jag har nu fått  hem och börjat plöja mina böcker. 100 sidor in i Mock stars så kan jag bara säga att jag inte är besviken. Den ger en del inspiration för svenska ståuppkomiker. Inspiration till idéer som kan skapa mer scentid och utveckla komiker som avviker lite mer från den stora huvudfåran av ståupp i sverige.

Det kommer bli roligt och spännande. För första gången på ett tag så ska jag köra ett lite längre set. Inkludera både gammalt och nytt men det är inte det riktigt som är det speciella. Det speciella är att jag ska ta fram ukulelen och presentera en låt under kvällen och så ska vi testa att köra någon gren av teatersport.

Bosebo kult Café kallas arrangemanget.