Jag är ingen direkt skådespelartalang. Men en sak som är användbart för att skapa humor är att ha karaktärer man kan ta fram i en handvändning för att förmedla det roliga. Jag har två sådana karaktärer som jag jobbar på. Grunden i dem är parodisering av ett par verkliga personer som jag umgåtts med. Men säg inget till dem. Vad jag då tagit fasta på är dialekt, sättet att prata på (ordval och atityd) och kroppsspråk.

Den förste är en Kalmarbo som jag träffade senast för 12 år sedan. Vi umgicks rätt mycket ett tag så jag har tagit fasta på en del av de där minnena. För att vara ärlig så började jag med att härma honom när jag skulle berätta en anektdot för mina jobbarkompisar för flera år sedan. Det var nämligen något han sa som lät så djävla kul. För tre månader sedan började jag använda den karaktären när jag pratade med valpen en morgon och det blev så tokigt att det fastnade.

Den andra karaktären har jag stött på senare i livet och jag lade märke till ett uttryck han använde och hur han verkade så osäker och nervös hela tiden. Jag försökte använda ett par tekniker för att bygga hans självförtroende lite men det föll på att man måste våga försöka själv. Ja, och så en gång ställde han en fråga som jag svarade på med "Syntax error". 

Ska jag vara ärlig så har jag inget problem med att t ex börja använda Kalmariten på scen t ex men Nervis måste jag jobba mer med så att karaktären fjärmar sig lite mer från förlagan. Problemet är att jag kan skruva till det väldigt mycket men ändå ligga för nära.

Någon sa till min mamma för väldigt många år sedan att där en katt sover är det ett hem. Jag kommer inte ihåg exakta formuleringen. Den torde vara vackrare och mer melodisk då den som sa det var en ur-lapplänning. Hur som helst så går betydelsen inte att ta miste på. När jag bodde i min så kallade skilsmässoetta så kändes det länge väldigt konstigt. Det var något som fattades. Along came Sabina. En svartvit liten bondkatthona.

Det blev en skarp förändring i hela miljön. Det blev helt enkelt varmare med någon att bry sig om och behöva ta hänsyn till. Någon som för lite liv. Någon man måste dölja sitt porrsurfande för.

Det blev lite fler katter iom att  jag träffade en tjej i samma veva och sedan flyttade vi mer eller mindre ihop. Tre katter. Pga dålig planering från min sida så dök det upp två katter till. De skulle ha varit sälskap åt Sabina när jag var på jobbet. När  jag bokade katt nr 2 så bodde inte jag  och Sofia ihop och katt nr 3 blev över i kullen hos min syster så jag tog mig an den lilla.

Så rätt fort fick vi tag i en tvåa i Bredaryd. Men fortfarande var det lite för många katter.När du rensar fem kattlådor och köper 15 kg kattsand i veckan inser du att det kanske är någon för mycket.

I vintras dog en av min flickväns katter pga njurfel. Stackar lilla söta Izzie. Jag saknar den lilla köttbullen. Hon var så snäll och mesig den missen. Hon kunde fräsa åt en men det blev mest en gullig utandning så man brukade ibland reta henne lite för att få höra det.

Jag hade lagt ut pengar på att kastrera mina honkatter, min flickvän hjälpte till med den tredje. Tack vare kastrering gick det lätt att hitta en ny adoptiv-pappa till Kirke som var extrakatten. Så med tre katter blev det plats för en liten hund. Molly är en bedårande liten hundflicka som både kräver och ger uppmärksamhet. Min flickvän hade aldrig haft hund innan men jag har haft hundar sedan jag var 19.

Som barn växte jag upp med både katter och hundar så nu känns det komplett. Sabina ligger i fönstret bredvid mig nu och kollar på regnet. Den lilla primadonnan.

Jag är hemma idag. Så jag sattsar på lite på marknadsföring. Måste nå ut till så många som möjligt innan mitten av oktober då julbord och andra firmafester börjar bokas.

Idag letade jag upp adresser och skickade fem vykort. Ska skriva ut fem nya nu och skicka. Några av dem jag skickat till är sådana som jag kontaktade för att marknadsföra Glatt humör i Värnamo för över ett år sedan.

Andra saker jag gör idag är planering av nystart av Glatt Humör och fundera vidare kring ett par rutiner. Kollar även efter nytt jobb.

Tredje tvätten är nu i maskin och jag gick tidigare idag en lång runda runt sjön med Molly. Nu ska vi föresten gå och möta matte på hennes jobb.

C ya.

Ja, då har vi fått lägenheten i Värnamo. Det betyder att även denna höst kommer bli en kaotisk flytthöst. Hur påverkar det ståuppandet för min del? En del kanske. Först så kanske det blir svårt att ta vissa datum eftersom man har fullt upp med flytten. Annars så tror jag att det kan vara positivt om studiecirkeln i Ståupp blir av. Då kommer jag slippa pendla för att ta mig till Vuxennskolans lokaler.

Det underlättar också för mig för att undersöka möjligheter och genomföra ståuppkvällar i Värnamo. Som bonus så blir jag per automatik mer bortkopplad ifrån Gislaved som då med fördel hellre tas omhand av Tito och Sussie.

Vi får se. Jag ser väl mest fördelen av att kunna promenera till biblioteket eller gå på stan och ta en kaffe på lördagar. Kanske ta en öl på Harrys? Hur som helst. Att slippa organisera en hel expedition bara för att göra ett ärende kommer vara rena lyxen för mig. Om jag vill träna kickboxning så ligger värnamoklubben nästan vägg i vägg med lägenheten.

Nämnde jag att jag kommer bo granne med en second hand-butik. Gosse om folk kommer få det svårt att gå rätt...

Hur går det att använda en megafon inomhus? Det ska väll kunna gå? Tanken var att lite snabbt och lätt sätta upp ett övningstillfälle med små medel. I en pizzeria eller liknande. Innan jag föreslår detta för något fik så  ska jag testa så att det funkar.

Jag och the gang aspirerar annars nu på en enkel liten ljudanläggning men jag har ju redan en 25W-megafon. Kan vi bara tekniskt hantera den och leverera poänger så borde det funka.

Problem jag ser som möjliga hinder. När man rör sig med megafonen kan man få rundgång om man är inomhus och volymen är för hög.

Det förstärkta ljudet kan vara för "bullrigt" för att man ska höra vad som sägs. Hm.

Jag ska kolla med den lilla pizzerian här nedanför om jag kan testa hur det är.

Oxford Brittish shorthair

An English routine about Brittish shorthair. Something about pure breed cats.The brittish short hair. What else makes it Brittish besides its ability to make great Churchil impersonations?
puw puw puw sais the cat. I question that. Shouldn't you be purring. I mean like purr purr purr. Cat answers. No i puw. I'm an Oxfowd Brittish shorthaiw!

Jag har kollat av vilka evenemang som kom med i programmet för ett lokalt arrangemang. Som sagt, någon ståupp blev det inte. Nästa år ska jag som variant föreslå Roast på Åbron för de gillade tydligen idén med att köra tv-programs-koncept som event. Rostningar är dock utmärkt just för Live-framförande. Tänk er att grilla ett komunalråd inför komuninvånarna. 

Så nu till den biten när jag tappert försöker dölja min bitterhet.

Att skapa eget material och framföra under enkla former är inte riktigt accepterat. Man ska göra något som folk vet vad det är innan de ens kommer till platsen. Ta bara en sådan sak som att man har Musikquiz. Folk går ju på detta för att de vet vad ett Musikquiz är och snart sagt varje liten stad har någon som arrangerar en kväll i veckan. Så folk är väldigt insatta i vad de får. Om jag säger så här, det är samma människor som istället för att ta in nytt blod i släkten hellre ligger med kusinen.

Den kommunala musikskolan har rövknullat musiksverige totalt genom att så många lärt sig hantera något slags instrument trots brist på skaparlusta och vision. Så vad vi har är ett överflöd av coverband och trubadurer. Trubadurer är som bekant oftare en ensam musiker som enbart kör covers än en musiker som skriver egna låtar. ( De kallas istället för Singer/songwriters när de skapar och framför eget material.)  Och detta går folk till för att de vet att de kommer få höra kända låtar slaktas medan de blir allt fullare.

Det finns en intressant vinkel av det hela i att arrangörer gör det som den tror att folk kommer för att se. Så om det inte finns någon etablerad scen för något så kommer inte en arrangör riskera att folk inte kommer för att de gör något utanför ramarna.

Ståupp har ett par problem här. Ett av dem är att folk tror att ståupp är det de ser på teve och ska man dra något annat folk än insatta så måste man ha tv-kändisar. Det värsta jag har varit med om där var när jag diskuterade start av ståuppklubb med en lokal krögare och han frågade konstant efter olika parlamentet-namn.  Det bästa var när jag fick ner Pontus Enhörning och vi fick fullsatt i den klubb jag då drev.  

Så om jag seriöst vill köra ståupp lokalt måste jag se till att börja jobba. Det är det här som är drivkraften i "jag är inte bitter". Släng ur dig vad det är som stör och fundera sedan på hur du jobbar med det du just formulerat till din fördel.

För att bygga en lokal scen och kunna visa vad Ståupp är i live-utförande så ska jag tillsammans med Tito och Sussie skapa egna Gerilla Comedy-arrangemang. För att kunna visa att jag kan ordna ett bra betalarrangemang så ska jag nu leta efter någonstans att dra igång en klubb till våren och köra bra Ståuppnamn. Men den här gången blir det inte med min plånbok som slagpåse.