Det finns många sätt att få dåligt rykte så här har jag ett par råd om avbokning för rookies som kör tryoutklubbar.

Boka inte in dig om du inte verkligen tänkt uppträda. Boka av i rimlig tid. Gärna en vecka i förväg. Om något oväntat inträffar så ring upp och säg det till klubbarrangören.

Jag har fått känslan av att vissa som bor och verkar i klubbtäta områden bokar in sig för att sedan gå om de känner för det. För mig som måste ta ledigt, resa långt osv för att komma till klubbar känns det som ett hån. Vissa verkar dessutom göra detta i stor skala. DVS boka upp sig på massor av spottar och på olika klubbar för att sedan bara glida in när det passar dem. Detta ser jag som ful konkurens på två sätt.

Du blockerar spottar och scenminutrar för kollegor. Genom att konstant boka upp tider på en klubb som du sedan inte levererar så får klubben sämre möjligheter att skapa bra kvällar.

Nu är det ju så här att en klubbarrangör kan ju sluta ge dig tider om du inte går att lita på men det är ju bara halva biten. För dina kollegor som framträder på kvällen du inte dyker upp får en signal om ifall du är att lita på.

Detta är något de tar med sig. Kanske när de arrangerar egna klubbar. Visst, du kanske är plikttrognare om du uppträder mot pengar men vågar man ta risken?

Förra året började trögt för mig och jag hade en självförtroendekris när det kom till ståupp. Mina klubbgig gick bra dock, jag hade mest problem med att 1) kunna ta mig till gig 2) få tider öht. Första giget förra året var jag ringrostig men levererade, dock inte helt felfritt. Vänta nu... När körde jag på Sunkträskets årsmöte förra året? Det gick ju bra.

Men iaf  andra klubbgiget gick bättre och tja sedan kom kraschen vid Talang. Men jag gick upp på scen igen två veckor senare och levererade. Därefter kom tv-sändningen av talang och jag bokade in mig direkt på en öppen scen några dagar senare för att inte bli rädd för att åka och  uppträda inför folk med det tv-sända pladasket i bagaget.

Sedan gjorde jag ett gig till där jag kämpade med en kass micksladd och en svår lokal men ändå levererade. Jag visste då att jag hade den typ av material som jag vill köra och som är bra. Fick det bekräftat vid ett gig och gjorde bara små förändringar i setlistan. Sedan ett gig till, men var inte helt nöjd. Möblerade om i setlista, körde igen och fick min teori bekräftad.

Sedan jobbade jag mest med timingen och energin. SÅ för varje gig blev det stegvis bättre. Ett större genombrott kom på Garva när jag samlade ihop allt till "Jag har poblem"- som jag nu kallar det. Eller  fucked-up-kid som det också kan kallas.

Gigandet fortsatte och jag körde nytt material också utan att tappa. Jag har jobbat hårt. Slängt ut ett material som låste mig vid en stil jag inte tyckte om och började om från början för ett och ett halvt år sedan. Därför är jag , utan att skämmas, helt nöjd och stolt. Men hungrig på mer.

Jag var nere för räkning men reste mig och slog motståndet.